Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund

  • Bollebygd
  • Borås
  • Mark
  • Svenljunga
  • Tranemo
  • Ulricehamn
Sök  

Borås heltidskår

Borås är SÄRF:s huvudstation. Här finns, utöver utryckande verksamhet, funktioner som personal, ekonomi och förbundets förebyggande avdelning. Ett 70-tal personer ingår i den operativa verksamheten, varav 11 personer dag som natt utgör beredskapsstyrkan.

Fyra arbetslag har ett schema som innebär att de arbetar omkring sju dygn i månaden. Ett arbetspass består av 24 timmar och varje pass inleds med en genomgång av fordon och dess materiel.

- Våra arbetsuppgifter varierar från pass till pass. Idag åker jag som rökdykare och nästa pass kan jag vara chaufför på höjdfordonet. Det är kul, men det krävs att man har koll på allt, berättar brandman Anders Dahlman.

Mycket av han och kollegornas arbetstid utgörs av övning och utbildning. Varje dygnspass är en dag- och en kvällsövning inplanerade. Det kan handla om alltifrån gatuorientering till materialvård och insatsövningar. Många av de större övningarna hålls på SÄRF:s utbildnings- och övningsanläggning, Guttasjön. Anläggningen ligger så pass nära centralorten att kåren kan öva där samtidigt som de är så kallat gripbara på 90 sekunder.

Brand i byggnad, trafikolycka och ras- och skredolyckor är några få exempel på övningar som kan genomföras på fältet. Även SÄRF:s övriga kårer och räddningsvärn övar årligen på Guttasjön. Så också en rad andra räddningstjänster och organisationer som hyr in sig för att genomföra egna övningar eller gå utbildningar i SÄRF:s regi.

Att vara instruktör vid diverse utbildningar är ett exempel på vad brandmännen kan arbeta med under sina dagtidspass. Underhåll av material ett annat. Anders Dahlman är en av de som under årets första veckor jobbar dagtid för att serva hela förbundets rökskyddsutrustning. I år är arbetet extra omfattande då all utrustning byts ut. Det är ett led i ett större arbete för att skapa bättre arbetsmiljö.

-  Vi jobbar mycket utifrån ”Friska brandmän”. Den nya utrustningen är lätt att göra ren vilket gör att vi inte behöver utsätta oss för skadliga ämnen i samma utsträckning som innan, berättar Anders.

På brandstationen i Borås tvättas också all smutsig brandslang som använts vid insatser runt om i förbundet. I lokalerna finns även en verkstad med dagtidsanställd personal. De ansvarar bland annat för underhåll och är delaktiga i utrustning av nya fordon.

Borås är SÄRF:s största kår och innehar en rad specialkompetenser. Personalen kan bland annat hantera kemolyckor och så kallad tung räddning, olyckor med tunga fordon. Flera av förbundets specialfordon är placerade i Borås, exempelvis finns kem- och räddningscontainer, terrängfordon och dykbil här.

- Vi har en väldigt fin fordonspark. Det är priviligierat att få jobba med bra och modern utrustning, den här veckan tar vi till exempel en ny släckbil i drift, säger brandman Fredrik Ödvall. 



En annan kompetens är förbundets räddningsdykarorganisation som är stationerad i Borås. Årets alla dagar och dygnets alla timmar finns det alltid en dykgrupp – två räddningsdykare, två dykskötare och en dykledare – i tjänst. Varje år larmas de till mellan tio till femton skarpa dyklarm. De utför även eftersök på uppdrag av polisen och ser över badplatsers säkerhet inför badsäsongen. Det händer också att dykarna får uppdrag utanför SÄRF:s område då det är få räddningstjänster, speciellt i inlandskommuner, som har räddningsdykare.

- Varje fredag är det dykövning. Vi har ett övningsschema över året och alla gör till exempel mörkerdyk, djupdyk till 40 meter och går igenom olika sökmetoder för att vara väl förberedda, berättar Anders.



Han har varit dykare sedan 2011 och har under åren larmats ut vid flera tillfällen. – ”Ett dyklarm är speciellt. Det blir ett extra stresspåslag, kanske för att det är ganska ovanligt”.

- En sjö är ofta stor och ibland har man inte så mycket information att gå på. Det är väldigt dålig sikt i de flesta sjöar så att dyka är som att vara inne i ett mörkt rum. Man har ett helt annat språk i vattnet, oftaste kommunicerar vi med dykskötaren via radio. Om den av någon anledning slås ut blir luftslangen vår kommunikation där ett antal ryck har en viss betydelse. Det krävs övning för att man ska ha samma referenser och lita på varandra, förklarar Fredrik som är dykeriansvarig.

Historiskt sett var det Borås Stad som i början av 50-talet kom med uppdraget till dåvarande Borås brandförsvar. Kommunen finansierar också nu räddningsdykarna då de, liksom SÄRF, ser vikten av att det finns dykare som snabbt kan göra insatser i de sjöar och vattendrag som finns i området.

Kåren åker årligen på omkring 1 200 larm. Automatlarm, trafikolycka, brand i byggnad och IVPA är de vanligaste larmtyperna. IVPA står för I väntan på ambulans och kåren har åkt på den typen av larm sedan 2010.

- Det är mycket automatlarm och trafikolyckor. I övrigt känns det som att det går i perioder, ibland har vi många containerbränder och bilbränder, säger Fredrik.

Alla larm, i hela SÄRF:s område, hanteras av ett inre befäl i förbundets samband- och ledningscentral. Centralen finns på Borås brandstation och SÄRF har idag drygt 10 personer som kan fungera som inre befäl. Alla har de lång erfarenhet av operativt arbete och vid larm är de involverade i hela larmkedjan – från medlyssning på 112-samtal till att leda, stötta och dokumentera räddningstjänstens insats tills dess att sista bilen rullar in i vagnhallen igen.

En annan av inre befälens arbetsuppgifter rör kontakt med media. I samband med de flesta händelser hör flertalet medier av sig för att få information. Detta ihop med kommunikation med egen personal och andra samverkande parter, såsom ambulans, polis, SOS Alarm och trafikledning, gör att det kan bli väldigt hektiskt.

- Ett par larm klarar man oftast utan problem, men stundtals ringer det oavbrutet. Man får försöka jobba så systematiskt det går. Jag försöker alltid ligga ett steg före och tänka på vad de ute på skadeplats kan tänkas vilja ha för hjälp och stöttning, säger Mats Hermanson, en av SÄRF:s insatsledare.



Som titeln skvallrar om leder Mats insatser, både som inre och yttre befäl. Under hans arbetspass som inre befäl är det också viktigt att han har koll på SÄRF:s beredskap. – ”Åker kåren i Svenljunga ut på ett larm och vi får ett till där, hur gör vi då? Behöver vi flytta styrkor? Det gäller hela tiden att tänka på beredskapen”.

Via medlyssning på 112-samtal får inre befäl tidig information om vad som hänt. Mats och hans kollegor upplever dock att det blivit vanligare att inringaren faktiskt inte kan berätta så mycket.

- Det gäller både bränder och trafikolyckor. Folk vill inte eller tycker inte de hinner stanna. Det är otroligt viktigt för oss att få bra uppgifter så vi vet hur vi ska agera och vilka resurser som behövs. Ibland åker vi ut i onödan och det kan innebära att vi blir försenade till andra larm.

Mats har, liksom kollegan Markus Bodén, jobbat många år inom räddningstjänsten. De anställdes 1981 när dåvarande Borås brandförsvar rekryterade 21 brandmän vid samma tillfälle i samband med att man gick från 48 till 42-timmars arbetsvecka. När de båda ser tillbaka upplever de att det var mer allvarliga olyckor då jämfört med nu.

- Det var betydligt fler allvarliga trafikolyckor. Idag är bilarna så säkra att det, i många fall, handlar om mindre skador och så är trafiksäkerheten överlag mycket bättre, säger Markus.

Han menar också att antalet bränder blivit färre. – ”Folk har lärt sig mer om brandsäkerhet. Vi jobbar mycket för att nå ut med förebyggande information och jag tror det långsiktiga arbetet gett resultat. Exempelvis var det inte alls många bränder i jul, en helg där vi historiskt sett brukar larmas ut mycket”.

Något annat som förändrats är synen på säkerhet och arbetsmiljö.

- Förr skulle vi alltid rökdyka. Nu tänker vi mer säkerhet och kyler och ventilerar innan vi skickar in rökdykare – om det inte handlar om livräddning såklart. Vi tänker mer taktik och jobbar mer strategiskt nu, säger Mats.



Att utveckla metoder och arbetssätt är något SÄRF arbetar aktivt med. Många av brandmännen beskriver det positiva i att ha möjlighet att påverka kårens och förbundets arbete. – ”Man får utrymme att engagera sig och förtroende att driva projekt. Jag och en kollega har till exempel utvecklat arbetssätt, utrustning och övningar kring farliga ämnen”, säger brandman Martin Fredriksson.

Kårens personalomsättning är låg och de allra flesta blir kvar inom räddningstjänsten under många år. Att man väljer att stanna på en och samma arbetsplats under så lång tid tror Markus har flera förklaringar.

- Det är ett omväxlande yrke där man får hjälpa människor i alla möjliga situationer. Vi säger ibland att om man skulle föra dagbok över alla tragiska och alla roliga händelser så skulle de roliga ta tio gånger så mycket plats. Kamratskapen och allt man varit med om gör oss väldigt sammansvetsade.

Borås brandkår har anor från 1899 och brandstationen har stått på sin nuvarande plats sedan 1941. Då var de översta våningsplanen bostad för de högst uppsatta inom kåren och deras familjer. Mycket har hänt sedan dess och numera huserar förbundets förebyggande avdelning, Skydd och samhälle, i de gamla lägenheterna.

Alla känner kanske inte till att Borås brandkårsmuseum också finns på brandstationen. Det slog upp portarna strax efter flytten 1941 och har mycket historia att berätta. De äldsta föremålen är från 1600-talet och för den intresserade finns det möjlighet att se svunna tiders hästdragna handkraftsprutor, larmlurar och uniformer. Just nu genomgår muséet en större renovering och sinom tid kommer det öppnas för allmänheten igen.

2017-12-01