Fritsla RiB

2017-08-01
Kåren i Fritsla har anor från 1920-talet och har både i då- och nutid fått kämpa för sin överlevnad. Under tvåårsperiod i början av 80-talet var kåren nedlagd för att återuppstå 1985. Senaste förändringen genomfördes 2014 då SÄRF stod inför en organisationsförändring med anledning av besparingskrav. Fritsla var en av de kårer som gick ner i bemanning, numera fyller ett befäl och en brandman släckbilen när larmet går.



Numerären påverkades även i Skene, något som inneburit ett nära samarbete kårerna emellan.  Vid större händelser larmas idag resurser från både Skene heltid samt RiB-kårerna i Skene och Fritsla. Tillsammans är de två befäl och sex brandmän.

- Förändringen blev något positivt. Vi larmas betydligt mer och kan bidra på ett annat sätt än tidigare, säger platschef Göran Knopp.

Göran har varit med i kåren sedan 1985, de senaste tio åren har han också fungerat som platschef. - "Då som nu känner jag att jag fyller en funktion och kan ställa upp för samhället”.



Just viljan att göra en insats för bygden, ihop med en bra sammanhållning, är återkommande svar på frågan om varför kårens brandmän är engagerade. Tom Solberg är lantbrukare och inne på sitt 27:e år med kåren. – ”För mig som har ett ensamyrke blir det en social grej också. Vi känner varandra väl, jag tror det blir så i ett litet samhälle. Många är med i kåren länge”.

Flera av SÄRF:s RiB-kårer har bemanningsproblem, men dit hör inte Fritsla. Idag är de elva personer som delar på åtta tjänster. Några arbetar på orten, medan andra pendlar. – ”Det funkar jättebra. Vi pendlare har nattjour och så delar vi på helgerna. Det är aldrig några problem att byta jour, vi ställer upp för varandra”, sammanfattar Göran som till vardags arbetar som färgmästare i textilindustrin.

Dock ser han ett behov av att få fler kvinnor intresserade av brandmannayrket. – ”En utmaning, inte bara för oss utan för räddningstjänsten i stort, är att få in fler kvinnor. De gör jobbet minst lika bra”.

Övningar hålls varannan vecka. Jourgruppen inleder måndagseftermiddagarna med att se över station och fordon innan ytterligare en grupp ansluter. Ofta turas man om att hålla i övningar, oberoende av vilken befattning man har. 

- Det är en vinst att befälet måste tänka till, att även de ställs inför överraskningsmoment annars blir det mest brandmännen som övas, säger Göran.

Övningar genomförs också tillsammans med kårerna i Skene. Det handlar i stor utsträckning om insatsövningar, under våren har man bland annat övat på insatser med skärsläckare och övertrycksventilation samt djurlivräddning. – ”Det är bra med samövningar, det är dem vi träffar på larm så det är en fördel att känna varandra”.



Vaktmästare, industrisvetsare och byggnadsarbetare är exempel på yrken som finns representerade i kåren. - "En styrka RiB-kårer har är att vi är all round. Vi har olika bakgrund, yrken och intressen", säger Tom.

Tom och kollegorna anser att SÄRF blivit bättre på att ta hand om just den styrkan under senare år. Bland annat tack vare att RiB-personal nu kan söka sommarvikariat på heltidskårerna. En av Fritslas brandmän, David Eliasson, gör just nu sin tredje sommar som brandman vid Skene heltidskår. – ”Den kunskap och rutin han för tillbaka är väldigt värdefull för oss”, konstaterar Göran.



Arbetssättet ihop med Skene innebär fler larm. Fritsla larmas nu omkring 120 gånger per år. Trafikolyckor på de större riksvägarna i området är den allra vanligaste larmtypen.

Brandmännen menar att larmfrekvensen, ihop med en modernare släckbil, ökat deras kompetens. För ett par månaders sedan fick de nämligen, en för dem, ny släckbil. Under våren lades många timmar på att lära känna bilen och dess utrustning. Bland mycket annat är fordonet utrustat med skärsläckare, vilket är nytt för Fritsla.

- Vi ska ha bra fordon och utrustning, men vi får aldrig glömma vilka vi finns till för! Tredje man är vår arbetsgivare, det är för dem vi finns här, säger Göran bestämt.

Att arbeta förebyggande är något som ligger kåren varmt om hjärtat. Varje år besöker de Fritslaskolans elever i årskurs två och fem. - "Med de yngre gör vi bland annat en bussutrymning och de äldre får både teoretisk och praktisk brandkunskap”, berättar Markus Ramstedt.

Brandstationen är från 1925 och innefattar förutom vagnhall och omklädningsrum också lektionssal och kontor. Det finns även träningsmöjligheter. Brandmännen underhåller stationen kontinuerligt och gör mycket arbete själva.



Under förra året sattes ett avskiljande glasparti upp i vagnhallen, något som förbättrat arbetsmiljön ur flera aspekter. Det innebär en bättre temperatur vid omklädning, men framför allt hålls larmställen avskilda från övriga utrymmen. Undersökningar visar att det finns skadliga partiklar kvar även efter att kläderna tvättats. Att hitta lösningar för att hålla lamställ, och på sikt även annan så kallad kontaminerad utrustning, skild från övriga lokaler är något SÄRF arbetar aktivt med. I Fritsla kunde detta göras med relativt små medel tack vare vagnhallens utformning och brandmännen är nöjda.

I Fritsla bor det drygt 2 600 invånare. Brandmännen får ofta höra vilket bra jobb de gör. 

- Vi vill hela tiden utveckla oss och är måna om vår verksamhet och invånarna. Det är en trygghet att ha en räddningstjänst nära, avslutar Göran innan det är dags för en gemensam grillkväll. Nästintill hela kåren är samlad och gemenskapen det pratats om är tydlig. Vilket gött gäng!