Hedared räddningsvärn

2017-05-01
Räddningsvärnet har anor från 1930-talet och var en deltidskår fram till mitten av 80-talet. Då blev det ett värn vilket innebär att personalen inte har beredskap utan rycker ut om de har möjlighet. Ett larm i området genererar därför alltid ett larm även till närmsta heltidskår. I och med Hedareds placering på kartan blir det antingen Borås eller Alingsås. Ofta fylls dock platserna i brandbilen fort då många av de så kallade räddningsvärnsmännen bor endast ett par hundra meter från stationen.

- En gång var jag själv, det var en nyårsafton. Det visade sig vara ett falsklarm, minns Patrik Alfredsson och skrattar.

Patrik har likt flera andra varit med i värnet under många år. I slutet av 80-talet hotades man av nedläggning, men blev kvar. En av anledningarna var Hedareds stavkyrka, ett objekt av stort intresse att bevara. – ”Det var varit många falsklarm, men tack och lov har den aldrig brunnit”, säger Patrik.

Totalt är tolv personer med i räddningsvärnet. Fyra av dem är anställda av Volvo Personvagnar AB och arbetar på provbanan i Hällered. Alla fyra ingår i företagets interna räddningsstyrka. Varje år larmas värnet till ett par incidenter på provbanan, historiskt sett har det rört sig om automatlarm och bilbränder.

- Det är mycket säkerhetstänk på en så stor anläggning. När larmet går är det en fördel att vi kan området och lokalerna, säger Erik Samuelsson.

Varje år övar man tillsammans med personal från Volvo. Övningarna handlar, av naturliga skäl, framför allt om ur- och losstagning i samband med trafikolyckor. Att värnet utrustades med verktyg för att kunna klippa i fordon 2016 var Volvo drivande i. Företaget bistår också med fordon att öva på. – ”Det är en fördel att öva och få använda verktygen på moderna bilar”, konstaterar Erik.



- Totalt larmas vi runt 15 gånger om året. Det är mest trafikolyckor på 180:an. Vi har varit förskonade från bränder och det har gått lång tid emellan allvarliga olyckor, berättar platschef Kjell-Åke Axelsson.

- Det var mer personskador förr. Idag kan föraren många gånger gå ur bilen själv trots att den har stora skador, fortsätter han.  

Personalen upplever också att det var fler bränder förr. – ”Speciellt på vårkanten, då var det mycket gräsbränder. Det var tradition och fjolårsgräset skulle bara brännas”, säger Patrik.

Det händer också att värnet får åka till andra delar av SÄRF:s område, då främst för att delta i släckningsarbete vid skogsbränder. – ”Nån gång har vi fått täcka i Borås också när det varit flertalet bränder på samma gång”, berättar Kjell-Åke.

Övningar hålls en gång i månaden och personalen turas om att planera dem. Senast stod skogsolyckor på schemat och man övade på att få loss en person som fastnat under ett träd och ta hand om en person som blivit överkörd av en fyrhjuling.

Nyligen övade man även, likt SÄRF:s andra kårer och värn, tillsammans med ambulanssjukvården. Ett av ämnena som togs upp var så kallad kinematik som kort kan beskrivas som rörelse och skademekanismer.

- Det var lärorikt och bra att ha med sig som först på plats vid exempelvis en trafikolycka, säger Kjell-Åke.

Sedan en tid tillbaka erbjuder Hedared ambulanspersonal att använda brandstationen. – ”Det är inte ovanligt att en ambulans står parkerad längst med vägen för att täcka upp närområdet. De får gå in här och låna toalett och dricka kaffe”.

På brandstationens yttervägg finns sedan drygt två år tillbaka en defibrillator. Det är Hedareds hembygdsförening som skänkt hjärtstartaren. Än har den inte använts skarpt, men värnet ser väldigt positivt på att den finns nära till hands.

Så nära i tid som för tre år sedan ljöd tyfonen när larmet gick. Kent Standar, som varit en del av värnet sedan 1990, såg vissa fördelar med systemet. – ”Det var rent på vägarna så vi kunde väldigt enkelt ta oss fram till olyckan, men det förde med sig mycket nyfikenhet också. Ibland kunde vi ha en liten svans efter brandbilen”.



Då och då öppnar värnet upp portarna till brandstationen för allmänheten. Så sent som lördagen den 29 april kunde man titta närmare på stationen och bland annat prova på att släcka eld med handbrandsläckare.

- Ett öppet hus är alltid uppskattat och det är nyttigt att både barn och vuxna får testa att använda brandsläckare, menar Kjell-Åke och kollegorna.