Skene heltids- och RiB-kår

2016-12-01
För två år sedan gjorde SÄRF en organisationsförändring på grund av
besparingskrav. För kåren i Skene innebar det förändringar i bemanningen och en
följdverkan blev ett närmare samarbete med kåren i Fritsla. Vid större
händelser larmas idag resurser från både Skene heltid samt RiB-kårerna i Skene
och Fritsla. Tillsammans är de två befäl och sex brandmän.

- Det är lite av ett pussel, men det absolut viktigaste är att vi snabbt kan
komma på plats och hjälpa tredje man, säger Per-Olof Carlsson.

Per-Olof är en av SÄRF:s två produktionschefer. Det innebär att han har
personalansvar för flera av förbundets kårer samtidigt som han arbetar med
inköp och utveckling av materiel, fordon och fastigheter. Per-Olof fungerar också som insatsledare då en av förbundets två gemensamma
ledningsfunktioner är stationerad i Skene.



- Heltidskåren har ungefär ett larm om dagen. Oftast handlar det om
trafikolyckor och automatlarm, berättar han.

Johan Söderlöv har varit med i RiB-kåren i Skene i femton år och är samordnare
för gruppen som idag består av tio personer. De har beredskap veckovis och är
uppdelade på fyra lag. – ”Vi är bra grupp som ställer upp för varandra. Det är
aldrig några problem att byta jour i och med att alla har samma utbildning och
C-körkort”, säger Johan.

Organisationsförändringen har påverkat RiB-kårens arbetssätt. Vid larm, åker en av de två personer som har beredskap, direkt till olycksplatsen i eget räddningsfordon. Allt för att tjäna minuter och möjliggöra en snabb insats. Den andra personen åker till brandstationen och kör, beroende på typ av larm, ut med tank- eller höjdfordon.



- Vi gick från en grupp till ensamarbete och det innebär mer ansvar.
Samtidigt har vi blivit mer integrerade med heltiden och övar mycket
tillsammans, säger Johan.

Per-Olof instämmer: - ”Kunskapskraven på RiB-personalen har höjts. Det krävs
erfarenhet för att kunna hantera fordon och materiel själv i ett första skede”.

Kåren ser därför utmaningar när det kommer till att nyrekrytera. Under hösten
har man dock fått ett nytillskott som kommer gå bredvid i sex månader för att samla
på sig kunskap och erfarenhet.

Johan, som driver ett företag inom e-handel, menar att det är spänningen ihop
med viljan att hjälpa andra som gjort att han även är brandman i beredskap. Under
de åren han varit en del av räddningstjänsten har det hänt mycket med fordon
och materiel. - "Det utvecklas hela tiden. Vi får ofta ny utrustning som
underlättar vårt jobb ute på insats. Jag tycker vi har en hög nivå på
utbildning och utrustning i SÄRF".

Gemensamma övningar med Skenes kårer och kåren i Fritsla hålls i stort sett
varje vecka. I november höll Johan, tillsammans med platschefen i Fritsla, i en
insatsövning där en industribrand i ett lokalt företag iscensattes. Det var
första gången de planerade och genomförde en så pass stor övning, något som
uppskattades av kollegorna.

Annars används det så kallade övningshuset, som ligger intill brandstationen,
flitigt.  Huset, som består av flera våningsplan, kan värmas upp till
omkring 80 grader. En rad olika miljöer kan byggas upp och fördelen att kunna
öva rökdykning med värme, men utan eld, är stor. Inte minst sett ur
arbetsmiljösynpunkt.



- Personalen utsätts för värmepåverkan under lång tid med full utrustning i
rena lokaler. I höstens övning, som alla brandmän i SÄRF gjort, ingick det
bland annat att bryta upp en dörr, krypa igenom trånga utrymmen och bära
övningsdockor. Moment som de kan ställas inför i vardagen, säger Per-Olof.

Kommunens brandkår har anor från början av 1900-talet, men på sin nuvarande
plats har stationen stått i 30 år. Per-Olof beskriver lokalerna, som innefattar
allt ifrån kontor och lektionssal till logement och gym, som bra och att man
varit och är mån om att underhålla dem. Just nu pågår arbete för att skapa ett
mottagningsrum för kontaminerad utrustning, det vill säga materiel som på något
sätt varit i kontakt med brand. I rummet ska det finnas möjligheter att tvätta
till exempel larmställ och rökskyddsutrustning innan de förs vidare in i
stationen.

Sedan ett par månader tillbaka är också brandmännens larmställ avskilda från
övriga lokaler. Detta då undersökningar visar att det fortfarande finns
skadliga partiklar kvar även efter det att kläderna tvättats.

- Vi blir bättre och bättre hela tiden och SÄRF arbetar mycket för att
förbättra arbetsmiljön. Det är en stor skillnad nu jämfört med för bara fem år
sedan. Förr skulle man vara smutsig, nu är det en helt annan syn och man är mer
medveten om de hälsorisker som finns, menar Per-Olof.



Kåren har 20 heltidsanställda brandmän. De är uppdelade på fyra lag och varje
arbetspass består av totalt 24 timmar. Utöver det gör alla brandmän ett antal
dagtidspass varje år.

- Det kan handla om att underhålla och kontrollera material och fordon, vara
instruktör vid olika utbildningar eller handleda ungdomarna som går på
räddningsgymnasiet.

Just samarbetet med vård- och omsorgsprogrammet på Marks gymnasieskola, det så
kallade räddningsgymnasiet, är unikt. De elever som under år två valt
inriktningen ”räddningsmedicin” spenderar en dag i veckan på brandstationen.
Förmiddagarna innehållet teori och på eftermiddagarna praktiseras det som
undervisats.

- Ungdomarna får en gedigen utbildning i alltifrån rökdykning till hantering av
skadade vid trafikolyckor. Flera av dem har valt att gå vidare och utbilda sig
till brandmän efter gymnasiet och det känns riktigt kul, säger Per-Olof.

Kåren arbetar även på andra sätt för att nå barn och ungdomar. Ett sådant
exempel är regelbundna besök till elever i årskurs två och fem. – ”Ett av
räddningstjänstens uppdrag är att jobba förebyggande med unga. Vi gör det på
olika nivåer beroende på ålder, för de minsta handlar det mer om lek men ju
äldre de blir desto mer utbildning blir det. Barn är ofta väldigt mottagliga
för information om hur man ska göra om det börjar brinna och liknande, det är
värdefullt för oss”, sammanfattar Per-Olof.



Sedan ett par år tillbaka är man också en del av FABIS, ”Förebygga anlagda
bränder i skola”. Det är ett samarbete mellan SÄRF och Marks kommun och bygger
på att skolan identifierar och rapporterar riskgrupper, exempelvis lek med
tändstickor. Eleven eller eleverna får då möta en brandman och en
ungdomsutvecklare på brandstationen för ett samtal där fokus ligger på
konsekvenserna av anlagda bränder. Arbetet har gett positiva effekter och
antalet bränder i skolmiljö är få.

Kommunens säkerhetssamordnare är också involverad i FABIS. Tjänsten är placerad
på brandstationen, något som Per-Olof ser som positivt.

- Det är en fördel för stationen att det finns olika kompetenser och funktioner
i huset. Vi jobbar med säkerhet allihop och det är bra att ha en närhet till
varandra.



Under de senaste åren kan både Per-Olof och Johan se en minskning i antalet
bränder. - "Jag tror och hoppas att fler har tagit till sig information om
hur man gör för att minska brandriskerna hemma, men så här i juletid kan vi
inte nog många gånger påminna om hur viktigt det är att ha fungerande
brandvarnare och släckutrustning", avslutar Johan.