Vegby RIB

2017-01-01
- Vi är också extra uppskattade eftersom vi har mat och dryck i fordonet, säger platschef Mattias Maltesson, leende.

På sin nuvarande plats, intill Vegby skola, har brandstationen funnits sedan 70-talet. 2003 fick den ett ordentligt ansiktslyft när lokalerna totalrenoverades. Mycket av arbetet gjorde kåren själva. Idag har de ett bra mötesrum med kontor, ett mindre gym och plats för sina två fordon.

- På fredagar är det innebandymatch i skolans gymnastikhall, säger brandman Urban Holm.

Varje år larmas styrkan ut omkring 70-80 gånger. Oftast gäller det brand i byggnad, automatlarm och trafikolyckor. Vegby RIB täcker för Ulricehamnskåren vid längre insatser och åker också ut som förstärkning dit och till Dalstorp.

Många av larmen har de senaste åren handlat om IVPA, i väntan på ambulans, där man åkt ut till nödställda och utfört HLR, gett syrgas och lagt förband i väntan på ambulansen. Första juli 2016 trädde ett nytt avtal mellan förbundet och landstinget i kraft vilket kraftigt begränsade larmkriterierna för räddningstjänsten.

- 2015 åkte vi på 25 IVPA-larm och nu när jag räknar har vi hittills åkt på 14 IVPA-larm, säger Mattias den 7 december.

Invånare runt om i förbundets glesbygdsområden har framfört att förändringen innebär en minskad trygghet. Samtliga runt bordet kan instämma i att der upplever att deras lugnande närvaro gjort skillnad för de drabbade.

- Stress förvärrar ju ofta tillståndet, säger Mattias.

Totalt är de 16 personer i kåren och har beredskap fem åt gången, ett befäl och fyra brandmän i varje beredskapsgrupp.

Det finns få arbetstillfällen i Vegby vilket innebär att många pendlar. De få i kåren som har sitt arbete på orten har beredskap dagtid, varje arbetsdag. De lobbar för att få med fler i kåren, gärna kvinnor.

Från att sökaren tjuter till dess att brandbilen ska rulla får det gå max sju minuter. En tid de klarar bra även om arbetsplatserna drar sig ut från centrum.

- Att vi får ihop bemanningen just nu beror mycket på Gällstad med de arbetstillfällen som finns där, säger Mattias.

Att rekrytera fler är således en av de stora utmaningarna inför framtiden. Det behöver komma till betydligt fler på orten under dagtid.

- Kommunen behöver ta sitt ansvar och skapa fler arbetstillfällen. Eller skapa kombitjänster, säger Urban.

Idag är brandmännen i Vegby lantbrukare, snickare liksom industriarbetare.

Med ledningsfordonet har de flera gånger fått åka långväga turer. Längst bort var en fabriksbrand i Horred. De har också varit i Mjöbäck och Överlida på bränder.

En brand som Mattias tydligt minns efter sina hittills dryga 21 år i kåren är en brinnande båt vid bensinmacken i Torsbo. Drivmedel hade läckt ut på en heltäckningsmatta som antänts genom statisk elektricitet. Branden blev explosionsartad och han berättar att rökpelaren sågs ända från brandstationen i Vegby.

Våren 2013 tog Mattias över som platschef på stationen och uppskattas mycket av sina kollegor.

- Han håller så god koll på allting och hans minne är fantastiskt, säger Urban och kollegan Niclas Varggårdh i kör.

Brandmännen medger att det ibland känns tufft att bli uppbunden med beredskap sommartid och att familjen får stötta upp när de dras iväg på larm. Trots detta är gemenskapen något som står sig starkt år efter år i Vegby. En av kollegorna har varit med 40 år i kåren hittills. Urban och Niclas har varit med sedan 1985.

Andreas Ekman, ett nytillskott som arbetat cirka ett år i kåren lyfter den goda kamratskapen som en stor bonus med yrket. Övriga stämmer i.

- Vi kan skratta hur mycket som helst här, säger Niclas.

Andreas började som praktikant med möjlighet att åka med samtliga beredskapsgrupper på larm. Någonting han rekommenderar alla som funderar på yrket.

- Här blir man snabbt invävd och vi har aldrig känt att någon inte passat in hos oss, avslutar Niclas.