Viskafors RIB

2016-02-01
Jörgen Palmqvist har varit en del av Viskafors brandkår sedan 1977 då han flyttade till orten och omgående blev värvad av dåvarande brandchefen Rolf Lundman. Har började som brandman den förste maj det året och har varit kåren trogen sedan dess. Jörgens bror Krister arbetade som brandman i Viskafors när han rekryterades. Idag arbetar Jörgens son på stationen.

Dagens stationshus blev inflyttningsklart 1934. Idag är det en självklar plats för de 14 brandmän som ingår i styrkan. Belägen just intill Viskan inrymmer stationen fordonshall, kontor, gemenskapsutrymme, gym, omklädning, duschar och en väl tilltagen bastu där alla får plats. En total yta uppskattad till 130+130 kvm plus yta för brandtorn, slangförråd och pannrum.

När larmet går, som det gör mellan 80 och 100 gånger varje år, är det 1 befäl och 3 brandmän som kastar sig iväg till stationen. De har 7 minuter på sig från att de larmas till dess att brandbilen ska rulla.

I Viskafors har brandmännen beredskap var tredje vecka med rullande schema. Jörgen förklarar att de antingen går på tisdag morgon och går av fredag morgon eller tvärtom. Ett fåtal hoppar dock mellan dessa scheman.

- Det är viktigt att det fungerar med familj och livet i övrigt. Viktigast är att vi har 4 man i beredskap dygnet runt. Det löser vi med såväl helvecka som delad beredskapsvecka, förklarar Jörgen.

Han lyfter den starka gemenskapen och familjekänslan som en styrka inom deltidskårerna:

- Vi hjälper varandra även när vi inte arbetar. De som slutar här säger ofta att det är gemenskapen de saknar mest.

Från brandstationen i Viskafors täcker de ett område som sträcker sig från Bollebygd till Viared, ner till Rydal och upp strax norr om Rydboholm.

- Självklart hjälps vi också åt över gränserna. Det är styrkan med vårt förbund, säger Jörgen.

Han uppskattar att det bor mellan 6,5 till 7,5 tusen invånare i primärområdet som förutom Viskafors också inkluderar Rydboholm, Kinnarumma, Seglora och Svaneholm.

Här flyter Viskan och det går mycket tung trafik på såväl riksväg 41 och 1610.

- På 41:an smäller det rejält emellanåt med tung trafik. Får du sladd på väg 1610 längs med Viskan är du snabbt nere i vattnet. Tyvärr får vissa ungdomar också för sig att klättra i kraftstationerna, säger Jörgen bekymrat.

Det som en gång motiverade brandstationens grundande är de många och stora industrierna i området.

- Skulle det börja brinna där krävs det mycket resurser och ofta också en lång inträngningsväg. På sådana larm dras alltid Boråsstyrkan direkt med oss, säger Jörgen.

Viskafors RIB har särskilt ansvar för länsar och omhändertagande av släckvatten inom förbundet.

Jörgen berättar att de på stationen använt sig av högsjöläns sedan 80-talet då fabriker orsakade oljeutsläpp i Viskan.

Idag åker Viskaforsstyrkan ut på länslarm i hela förbundet. De håller precis på att ställa iordning en container med all samlad länsutrustning som enkelt kan tas med.

Det var efter Hultabranden 2008 som Viskafors station började arbeta med att omhänderta släckvatten. Jörgen och hans bror Krister hade en diskussion med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, och fick i uppdrag att ta fram ett fungerande koncept för omhändertagning av släckvatten.

Jörgen visar de särskilt framtagna gummimattor och barriärer som används för att täta och leda vattnet rätt.

- De är effektiva och inte för dyra för kommunerna, säger han.

Just nu håller Jörgen på att informera övriga stationer i förbundet om deras arbete. Syftet är att ge kunskap och vetskap om den resurs som finns att dra vid larm. Vid utsläpp i vattendrag eller dieselläckage ska Viskafors kunna dras direkt. Målet är att finnas på plats när släckvattnet åker på för att direkt ta hand om det.

- Andra räddningstjänster från bland annat Stockholm, Jönköping och Skåne har kontaktat oss för att få veta hur vi arbetar med vårt släckvatten. SÄRF ligger långt fram med miljötänk i dessa frågor, förklarar Jörgen.

I mindre vattendrag har det tidigare varit svårt att ta hand om släckvattnet. Idag har Viskafors en lösning också där.

- Vi stoppar flödet och dämmar upp för att skapa en större vattenyta där vi kan lägga in en läns. Det går nämligen inte att länspumpa en smal bäck, säger Jörgen.

Samtliga brandmän på stationen i Viskafors arbetar med projektet. De är uppdelade i fyra grupper med olika uppdrag som bassänger och pumpar. Arbetet stäms av var tredje vecka.

- På så vis blir samtliga engagerade i vad vi gör, menar Jörgen.

Han lyfter ett lyckat exempel ur minnet. Tranemo träindustri som ligger mindre än 50 meter från Tranemosjön stod i lågor. Viskaforsstyrkan lyckades hindra släckvattnet precis innan det nådde sjön.

- Vi fick upp 30 kubik kraftigt nedsmutsat vatten som vi samlade upp från 3 olika platser där vi satt upp bassänger. Allting gick perfekt!

Ett annat lyckat exempel är då de lyckades få upp 10 kubik från branden i en gummiindustri i Borås.

- Vi kan inte garantera att vi får upp allt släckvatten men vi tar alltid så mycket vi kan vilket blir omkring 10-30%.

I stationens vagnhall står två fordon, en miljökärra och en båt. Längs väggarna hänger brandmännens larmkläder prydligt på rad. Viskafors släckbil är en Scania från -92 med radionummer 52-1510.

Stationen har också en VW Syncro från -06, 52-1550, att koppla till miljösläpet som används när de åker ut och samlar upp släckvatten.

Området runt Viskafors är förutom Viskan rikt på sjöar och det finns ett aktivt friluftsliv runt Storsjön, Frisjön och Stora Hålsjön. Stationen har därför också en plastbåt från Crescent med plats för fyra.

Det finns mycket kunskap samlad på en deltidsstation i och med alla huvudarbetsplatser. I Viskafors finns det bland annat datatekniker, montörer, egna företagare, lagerpersonal och så Jörgen själv som är tryckerichef på Rydboholms textil.

- Där har jag varit sedan 1968. Det är en bra arbetsgivare som aldrig ger kritik för att jag åker på larm. Vi har vid ett par tillfällen varit ute på larm i fabrikens lokaler. Då har jag haft en stor fördel med att snabbt veta hur vi bäst kommer in. De är lyckliga att ha mig inom räddningstjänsten. Att jag dessutom kan sjukvård är ett extra plus, säger han.

Jörgen som snart arbetat 40 år som brandman har många minnen med sig. - Vi som var med på stadsbranden i Borås -78 kommer nog alltid att minnas den. Det var grymt med så många anhöriga på plats som letade efter sina nära.

Trots att Jörgen varit med på flertalet olyckor med dödlig utgång ser han egentligen bara fördelar med brandmannayrket. En viktig del är att kunna ställa upp för samhället. Att vara snabbt på plats. Han drar snabbt upp ett exempel ur minnet är när det brann i ett personalutrymme i en ladugård i Seglora.

- Hade vi inte varit på plats så snabbt hade det nog inte slutat lika bra som det gjorde. Då känns det extra bra att finnas nära, säger han.

I Viskafors håller brandmännen på att tillsätta en intern grupp för att rekrytera fler till stationen. Jörgen skulle gärna se ett par till kollegor.

- Ser jag ett bra ämne komma innanför dörren har de svårt att komma härifrån sedan, säger Jörgen uppriktigt med ett leende.

Idag är Jörgen äldst på stationen men snittet ligger runt 35-37 år. Att få in fler i 30-35 årsåldern ser Jörgen som önskvärt.

- Fler kvinnor önskas också. Vi har haft en kvinnlig kollega som tyvärr flyttade ifrån oss. Hon var en styrka att ha med vid sjukvårdslarm och trafikolyckor där hon hade specialistkunskap, säger han.

Jörgen poängterar att även fast alla ska kunna allt är det guld värt med särskild kompetens.

Projektet med omhändertagande av släckvatten är i princip i mål och ska nu utvärderas.

- Sveriges räddningstjänster måste planera för hur de ska ta hand om sitt släckvatten. Vi kommer att arbeta vidare med vårt koncept som visar att det inte behöver kosta mycket att värna om miljön, avslutar Jörgen.